« En (1) bloggs historia | Main | DN, tortyr och Stockholm Spectator »

april 17, 2005

Radikalhögern är .. verkligen .. GALEN!!

Detta är en grovt försenad översättning av material som publicerades på engelska den 2 mars samt i en helt annan version på enbart svenska. Det är ett långt inlägg, men det hör enligt min mening till det viktigare materialet här på Krigskrönikan. Detta särskilt som vissa individer försöker få det till att de mer övergripande metoderna och beteendet hos politiska grupper och individer inte skall få utsättas för en kritisk granskning. Om man läser detta så kanske det blir tydligare varför många till höger är så måna om att vissa områden inte skall belysas.

Efter att ha kastat mig ut och verkligen dränkt in mig i det amerikanska mediehavet (made in USA) ända sedan den ödesdigra dagen den 11/9 2001, så har jag lyckats få ett hyfsat grep om en del saker, om man så säger. Jag är t.ex. mycket bekant med en neokonservativ propagandist långt ut till höger som heter Charles Krauthammer, och hans efterapare. Jag är också mycket - som i 'för mycket' - bekant med en av de mest motbjudande personer jag känner till: David Horowitz.

Varför nämna Krauthammer och Horowitz i samma stycke? Jag skall berätta. Jag försöker att undvika att klistra (subjektiva, tyckande) etiketter på folk så långt som möjligt, men Krauthammer är en riktigt elak typ, enligt min mening. Punkt. Han är också en f.d. psykiater och det är absolut inget fel med det i sig. Det som är fel med Krauthammer (“Al Gore har slutat ta sitt litium igen”) och hans beteende är i synnerhet att han använder sin psykiatriska bakgrund (“Deans vanföreställningar”) för att smutskasta sina motståndare. Detta är ganska så motbjudande.

Litium är ett grundämne/mineral. I vissa kombinationer (som ett salt, t.ex. litiumkarbonat eller litiumcitrat) har det använts medicinskt för att ’dämpa’ de svängningar i sinnesstämningen som bipolära (manodepressiva) individer upplever och drabbas av. Detta är antagligen en av de mest grundläggande och ’naturliga preparat’ som används inom psykiatrin. Att drabbas av en genuin och djupgående manodepressiv episod är en mycket söndertrasande åkomma/upplevelse. De riktigt svåra fallen är som att bli kastad mellan himmel och helvete. Nästan bokstavligen. Smärtsam är en grov underdrift. (Jag har själv jobbat inom psykiatrin i flera år.)

Och här kommer då denne närmast icke-mänskliga neokonservativa varelse och använder detta fasansfull lidande för att smutskasta sina politiska motståndare. Enbart denna dåliga vana - en av många fula ovanor - som Krauthammer och ideologiska fränder använder sig av, är skäl nog för mig att bli en hängiven motståndare till dem. Naturligtvis har vår egen svenska neokonservativt klonade Tricky Dick Erixon Krauthammer som en av sina främsta favoriter.

En av de bloggare som rekommenderas av Erixon är en person som jag är än mer bekant med än Krauthammer är den påhittade identiteten påhittade identiteten “alicio hernandez”. Den här personen skriver också anonyma brev som  ”david nilsson” såväl som att posera på webben under denna sekundära identitet. Detta är naturligtvis mycket effektiv om man vill förmedla intrycket av ett litet antal hängivna och produktiva individer är en massiv gräsrotsrörelse. Det här kan vara som att räkna grässtrån ibland, men som tur är levererar läsare information. Ett stort tack till alla!

Det här handlar egentligen inte om något annat än att visa hur Den Amerikansk-Israeliskt-Neokonservativa-Metoden - som är ett något längre sätta att uttrycka 'den nya radikala högern på - håller på att importeras till Sverige. Det riktigt komiska är att få, om ens någon, uppmärksammat att den radikala högern har anammat mycket av den gamla radikala vänstern pålitliga metoder.

En gång i tiden brukade vänsterns aktivister tillbringa en del av sin tid utanför bolaget och dela ut flygblad. - Hur många gånger har man t.ex. inte sett Sven Wolter i den rollen för länge sedan? :-) - Dessa nu gamla människor har idag ersatts av yngre moderata och 'liberala' aktivister som protesterar mot Michael Moore (och hans Fahrenheit 911) utanför biografer! Och vem är det inte som beskriver sig själv som ”i hjärtat rebell”?? Nej, inte Röd Rebell!

Tyvärr är det svenska språket inte alltid så bra på att fånga sådan tillfredsställande beskrivande fraser som engelskans Stealth & Deception; erkänn att smygerier & bedrägerier varken är särskilt mitt i prick eller speciellt slagkraftigt!!

Detta är dock verkligen ett av de mest typiska metoderna som den radikala högern använder och det är därför frustrerande att inte kunna hitta en bra översättning av Stealth & Deception som därför får förbli Stealth & Deception.

De metoder som jag funnit här i Sverige är dock genuina uttryck av Stealth & Deception - så som jag lärt känna dem i föregångslandet USA - och är på sikt något som kommer att hota 'Det Öppna Samhället' om de får en vidare spridning.

Låt oss återvända till David Horowitz, som publicerar FrontPage Magazine och dessutom har en massa andra ansvarsområden (som att nu och då besöka Vita Huset och presidenten). Det är också värt att komma ihåg att Horowitz är en av dessa många avhoppare från den gamla radikala vänster som gjort en 180 graders flip-flop och nu är så långt ut på den nya radikala högerns flank som man kan komma.

Nyligen hade Kurt Nimmo - en viktig bloggare med sin Another Day In the Empire - gjort världen uppmärksam på ytterligare en aktivitet på Horowitzs palett: DiscoverTheNetwork. Innan du går vidare, var snäll och klicka på bilden nedan [ och ha i åtanke att det här är en översättning av det engelska originalet som publicerade den 2 mars, 2005 ]:

Bilden ovan visar hur the individuals page på sajten DiscoverTheNetwork såg ut för några dagar sedan [ d.v.s. i slutet av februari ] och jag är mycket glad att jag lyckades fånga just denna versionen eller som min <alt> text ovan uttrycker det: ”David Horowitz's medvetande fångat innan någon gjorde en storstädning”. Detta fullkomligt odifferentierade sätt att förhålla sig till verkligheten är själva kärnan i hur fundamentalister tänker och känner: ”Antingen är du med oss eller också är du emot oss”. Inga alternativ. Svart och vitt.

Det är då alltså ingen skillnad mellan Kofi Annan, den drygt 80-årige senatorn Robert Byrd, skådespelaren Danny Glover, terroristledaren Mohammed Atta (attentaten den 11 september), Fidel Castro, Yasser Arafat, Jane Fonda och vem som helst i denna blandning. De är alla EN i skallen på David Horowitz och likasinnade: medlem av det vänsterextrema nätvärket.

Vad som gjorde mig särskilt upprörd var att han inkluderade Rachel Carrie här; hon som blev dödad av en israelisk huskrossningsmaskin. Dessa människor har ingen som helst anständighet! De är bokstavligen beredda att gå över lik för att få hem en enda ynka liten poäng. Fruktansvärt osmakligt. Igen.

Kurt Nimmo har verkligen överträffat sig själv och bjuder på så mycket värdefull forskning att det är svårt att hålla jämna steg med t.o.m. en liten del av detta. Där jag kan erbjuda lite extra insikter är att visa hur allt detta är relevant i Sverige.

En av de 'incidenter' som drog mig djupare in i en ordentlig bevakning av den radikala högern och dess metoder var installationen Snövit - med det fullständiga namnet “Snow White and the Madness of Truth” [ Google ] - som visades i Stockholm i januari 2004. Se även “ Israeli Ambassador Kicked Out of Swedish Museum After Vandalizing Art” och den ypperliga översikten på DN.

I samband med Snövit överöstes en massa människor med hotfulla brev (email) och telefonsamtal. Dödshot var inte alls ovanliga och en anställd vid Historiska Muséet (där Snövit visades) knuffades ner för en trappa. Vid den tidpunkten var det inte svårt att hitta telefonnummer till artisterna och museipersonalen på webben, som här på The Anti-Idiotarian Rottweiler.

Den här sidan har uppenbarligen tagits bort från sajten, men med Googles cache är det inte så lätt att dölja kriminell aktivitet längre. Det är värt att notera att ingen av de svenska bloggare jag nämner nedan aldrig tar avstånd från dessa händelser och metoder. Tvärtom så späder t.ex. Anders Engström (dibbuk.se) på det hela och tar givetvis inte upp någon av de obehagligheter som jag nämner ovan.

Little Green Footballs är en mycket populär sajt bland svenska högerradikaler och naturligtvis hittar vi också hatspridarna i full verksamhet även där. Här är några medlemmar av the lgf fan club, den svenska avdelningen: Dick Erixon, Anders Engström, ”alicio” och De Oppresso Liber d.v.s. en del av dessa bloggare som jag nu anklagas för att “trakassera” and “förfölja”.

Ingen kan ifrågasätta faktumet att du bedriver trakasseri och "stalking" här och på din blogg. Både mot mig, och mot Norton, Anders (Dibbuk), Dick Erixon mfl.

Jag har uppmanat dig att lägga av, och gör det nu igen.

Det är alltså inga som helst problem att länka till och rekommendera sajter som ägnar sig åt dödshot och hatisk telefonterror, men att ta sig friheten att bevaka dessa grupper och individer det motsvarar alltså trakasserier och ”stalkning” (som enligt ordlistorna betyder förföljelse av känd person)

Jag hatar att behöva upprepa mig själv så jag översätter inte These people have no fucking decency, whatsoever! För tre år sedan var jag knappast medveten om existensen av detta överflöd av motbjudande beteenden och individer utan trodde att det rörde som om extrema undantag!

Tillbaka till Kurt Nimmo och ytterligare en gammal ’vän’ till mig: Professor Steven Plaut, Haifa, Israel. Orsaken till att jag fäst blicken på honom är att han var en av dessa individer som var mest angelägna om att “stalk and harass” artisterna som skapade “Snow White”.

Vad som fortfarande inte alls är känt är att den Plaut även tillhör det neokonservativa kotteriet som multiplicerar sig själva genom delning i ett oändligt antal kommitteer och tankesmedjor, som här förenad med Elliot “låt inte min dotter gifta sig med en otrogen” Abrams, även känd från Iran-Contrasrättegångarna, och naturligvis den högst betrodde experten på Mellanöstern i Bushadministrationen.

Abrams är också författare till boken “Faith or Fear: How Can Jews Survive in Christian America”. ”Tro och rädsla: Hur kan judar överleva i det kristna USA”. Jag har redan tidigare rekommenderat en av de mest häpnadsväckande artiklar jag sett och där får vi svaret på hur en 'etnicitetskänslig' jude kan leva i det kristna USA:

Jo, man samarbetar med de mest extremistiska och fanatiska kristna fundamentalisterna man kan hitta. I brev får vi lära oss om hur Abrams lugnar dessa kristna att utrymningen av bosättningarna i Gaza kommer inte att äventyra Kristi återkomst. Detta är kontentan av en session som Richard Perlstein berättade om i Village Voice: “The Jesus Landing Pad”.

Nu är det då Kurt Nimmo som blir trakasserad och förföljd - jag tror att det är neoconska för att ”bli skriven om”, eller hur? - av vår vän Steven Plaut. Det första trakasseriet hittar vi i Horowitz' FrontPage Magazine: “We Discover a Leftist Critic of DiscoverTheNetwork”. Som om inte detta skulle vara nog så blir Nimmo ytterligare förföljd i den nya bloggen på DiscoverTheNetwork. Japp, ni gissade rätt, gott folk: “Moonbat Central” är den nya skenmanövern för att distrahera folk tillräckligt mycket så de inte kommer på vilka De Riktiga Galningarna är

För att börja runda av .... Den radikala högern har få sammanhängande och trovärdiga resonemang när de förespråkar massmord (i Irak) och tortyr (i hela världen) eller rätt och slätt tiger och samtycker. Därför måste man hitta på olika små knep och leksaker för att hålla publiken nöjd med den gömmer huvudet i sanden.

Månbattingen - The Moonbat - är en av dessa små budbärare av smutskastning och hån, den radikala högerns enda bestående argument. Och naturligtvis så har våra svenska bloggare i den radikala högern adopterat detta med stor energi. Och så har även Michelle Malkin, förespråkaren av interneringläger, och resten av den globala radikala högern.

När jag redan hade börjat skiva på det här avsnittet så sprang jag på följande inlägg på journalisten och författaren David Corns blog: Is David Horowitz a "Lunatic"? En intressant fråga, i synnerhet om vi går tillbaka dit denna resa började: På Charles Krauthammers psykiatriska klinik. Detta verkar vara en dominerande egenskap hos den radikala högern: de gnäller, ylar och gläfser när de blir kritiserade, men själva skall de få lov till vilka elaka extravaganser som helst. Sluta att vända andra kinden till och dessa tuffa pojkar - nåja, med någon ytterst sällsynt flicka - blir riktigt bedrövliga gnällspikar.

Är David Horowitz tillräckligt mycket månbatting själv för att den svenska radikala högern skall behärska sin lust att skriva för hans magasin? Tydligen måste han fladdra några varv till runt sin egen måne innan vänner till ”alicio” som Lisa Abramowicz och Daniel Bart kan lägga band på sig själva. Rubriken på Abramowicz's artikel - “Sweden's Solidarity with Terrorists” - säger allt, eller hur?

Vem är då denne Daniel Bart? Nåväl, till att börja med kan det nämnas att han gått in något som liknar think tank business här i Sverige. De har verkligen gigantisk chutzpa dessa individer, eller hur? De kan inte stå ut med att en enda demonstrant ställer sig bredvid eller framför en palestinier, men de är ändå beredda att att starta en lobby for democracy i hela Mellanöstern, med då undantag för Israel som inte anses behöva några som helst åtgärder.

Posted by Thomas_Lindstrom at april 17, 2005 02:01 FM

Tyvärr inga nya kommentarer här f.n. Massiv spamning och strul med bloggprogrammet ger inget alternativ. Men skriv så lägger jag in kommentaren manuellt.

Comments

Posted by: Tor at april 17, 2005 02:11 EM

Posted by: Jinge at april 18, 2005 05:35 FM